Aktuella uppdateringar finner du längst ner på hemsidan om du klickar på Uppdaterad! Vill du läsa nyheter om kaninungarna? Deras egen dagbok, i text och bild, finner du på sidan Kullar!

Mer aktuella nyheter i korthet finner du på uppfödningens Facebook sida:
https://www.facebook.com/LjusvattnetsKaninuppfodning


30 maj 2012

Länge sedan jag skrev om vad som sker inom uppfödningen. Efter Glorias kull fick jag en del motgångar som var för ledsamma att skriva om. Den energi som återstod lades istället på kaninungarna. Jag har så mycket att berätta men resumén från 2011 och början av 2012 får vänta lite till och då bli en kortare version...

Natten mellan söndag och måndag blev en känslosam och spännande upplevelse. Vid 22-tiden fick jag tanken att kika in i kaninrummet. Sambon hade tidigare under kvällen frågat om Java fött och jag hade ställt in mig på att hon skulle gå tom. 1,6 kg kanin som inte ser ett dugg dräktig ut! Morrade visserligen till en gång när jag lånade bottenmaterial till bolådan. Väl i rummet hann jag fundera ifall hon hade placerat lite hö i bolådan men när jag sedan kikar runt i buren visar det sig att hon börjat boat i hörnet vid höhäcken. Hade jag iakttagit henne direkt så hade jag upptäckt att hon samlade bomaterial. Rörd och överlycklig iakttar jag henne kort för att sedan låta henne få ro. Vilken glad nyhet att dela med sambon! De säger ju att kaniner kan överraska...

Strax innan midnatt gjorde jag en koll för att se om hon skulle hinna föda innan söndag blev måndag men då höll hon fortfarande på att göra sitt bo. Jag passade på att iaktta hennes arbete en stund och fyllde på med mer hö att bädda med. Fascinerande att de vet precis hur de ska göra. Hon drog flitigt päls och blandade med spån och hö. Innan klockan hann bli 01.00 såg jag hur hon satt i boet och hade värkar. Blev med andra ord bara en snabbkik. En stund senare kollade jag igen och då avslöjade hon att hon blivit mamma. Läs mer om trillingarna på sidan Kullar (se Aktuell Kull)!

Stampe kan än och det gör mig överlycklig! 27 april parade han Java fem gånger. Dock var jag inte säker på om hon släppte till av snällhet eller lust men gamlingen var i himmelriket. Med tanke på hur det gick med senaste dvärgvädurkullen har man varit väldigt nervös, velat ge familjen utrymme samtidigt som man velat hålla koll. Svårt när man är så nyfiken och förväntansfull! Java är ny i kaningården så jag har inte riktigt vetat hur hon skulle reagera på att jag röde boet. Att bli mamma verkar göra även henne mer kelen. Tidigare har hon mest bara skuttat undan. Jag är glad att jag köpte henne och det känns så kul att ha en ren madagaskarkull på tillväxt. Jag kommer definitivt spara en av dessa ungar ifall detta blir Stampes sista kull.



24 mars 2011

Det kändes lite sorgligt att ta avsked av Ville när han bott här så länge. Han är verkligen en superfin och speciell kanin. Rena drömkaninen! Den 11 mars fick han alltså slå följe med Malin Degerman (Sävast Hoppkaniner) på hennes resa till Borlänge. Stort tack Malin som tog emot honom i kylan på tågstationen i Bastuträsk! Sedan dess har han bott hos min f.d. svåger i Dalarna och blir bortskämd samt beundrad av lilla dottern i väntan på Tierp utställningen. Idag åker han hem till Christina (Dunludd's) i Falun för att sedan följa med henne till Tierp. Ingela Larsson tar sedan med honom till Båstad och Skåne. Stort tack alla tre! Tror matte Frida längtar rejält!

Som tur är så kan jag nu njuta av Villes barn! 7 stycken ungar föddes i fredags innan midnatt! En härlig blandning av färger och alla ser ut att må bra, även minstingen. En är också lite större och övriga 5 mycket jämna i storleken. Blir spännande att se vad det är för färger. Jag har mina gissningar! Jag hade på känn att det skulle köra ihop sig med arbetet inför veteranskotertävlingen. Verkar bli en tradition med kaninungar just innan denna tävling! Gloria har blivit så gosig sedan hon blev mamma trots en del händelser i början som fick matte att oroa sig och välja att störa henne, helt i onödan. Tur att hon är en stabil mamma med instinkter! Läs mer i kullens dagbok på sidan Kullar!

Nu hoppas jag att Camomill är dräktig. Dag 28 är på söndag så då borde hon få i mitten av nästa vecka. Hon gräver en hel del i buren och har mer aptit. Svårt att se om hon är tjockare. Försökte tidigare känna på magen (och det kändes hoppfullt) men fick sen veta att det inte är helt tillförlitligt. Spännande in i det sista, som alltid när man väntar ungar! Man hann även tvivla när det gällde tjockisen Gloria.*ler* När det gäller Camomill har jag haft fel förr så jag tvivlar in i det sista. Izobel visar lite humör men jag bryr mig inte om att försöka känna på magen när jag inte riktigt vet hur eller vad man ska kolla efter. Nu är det inte populärt när Gloria är just utanför buren! Ser jag som ett positivt tecken. Hoppas att båda får ungar! Izobel veckan efter Camomill...

Jag har anmält Stampe och Rajd till exteriörbedömningen i Yttertavle i början av april. Rajd hoppas jag kunna stambokföra men jag försöker att inte ha för stora förhoppningar trots att jag dragit ner på maten. Hon har börjat fälla nu men hellre avdrag än icke godkänd bedömning. Stampe får följa med som sällskap nu när pälsen börjat återhämta sig efter Camomills hårda tag.



9 mars 2011

Får se om jag lyckas med en kort uppdatering denna gång!? Jag är glad att jag bestämde mig för att ta ut Izobel och Ville i måndags bara för att kolla läget sista veckan. Jag som trodde att förra gången var jackpot! Nu inser jag att hon inte var helt villig när hon pratade så mycket och betedde sig som sist. I förrgår däremot! Hon hoppade på honom direkt och slog rekordet med 6 parningar innan jag tyckte att de haft nog kul. Tog ut dem igår också men då var de återigen mer kompisar än något annat. Ja eller snarare nyförälskade bästisar. Så gulligt att se "Izzy" krypa tätt intill och Villes pussande! De får träffas varje dag nu tills han reser...

I söndags såg jag Gloria bädda för första gången! Igår hittade jag vita pälstussar på golvet men kan ej avgöra vem de kommer ifrån. Ser inget på "Izzy" och Gloria vill inte direkt bli upplockad. Då visar hon humör och det är ovanligt för att vara henne. Gör mig ännu mer säker på att hon är dräktig. Hoppas jag ej är grundlurad bara. Vill inte stressa henne om hon är dräktig men jag kanske låter henne träffa Ville en till gång om jag inte känner något när jag tar upp henne. Vid första mötet var hon villig att para sig direkt med Ville och sen har hon väl tyckt att det varit OK att umgås men inget mer. Hon är snäll mot honom. Fokus ligger dock på Izobel och Ville till hans avresa på fredag kväll.

Camomill har också visat en aning humör i buren, samtidigt som hon är mycket kelen. Hon vill gärna ha uppmärksamhet och helst få komma ut ur buren. Just humöret ser jag som något positivt! Vis av måndagens möte mellan Izobel och Ville så tänker jag låta henne och Stampe träffas igen men det får nog vänta till Ville rest. Hon betedde sig ju mycket annorlunda motför den gången hon blev parad förra våren då det tog. Hoppas givetvis på att hon redan är dräktig men jag har inget emot att kullarna blir mer spridda. Har fått tipset att man kan känna kottar i magen dag 11-13. Ska försöka komma ihåg det!

Kanske måste skriva lite om lördagens utställning i Umeå också. Både Rajds och Stampes tassar var rena och fina. Behövde minimal förberedelse. Skönt att äntligen kunna visa upp Stampes tassar så som de vanligtvis är. Efter sommarens äventyr är det nästan inte idé att ställa honom om han gått ute förrän till våren därpå, har jag nu lärt mig. Eftersom jag inte justerat pelletsgivan något så var jag nervös när det gällde vad vågen skulle säga. Som tur var så var den nästintill överens med den hushållsvåg vi har. Bra att veta att den fungerar! (Frågan är om man kan väga Zobel på den också?) Båda vägde 1,9 kg men Rajd är nog lättare än så. När det gällde Rajd så skulle jag nog gett henne mindre pellets för hennes kropp har återhämtat sig sen foderbytet och mer därtill. Hakan börjar få alltför mycket utfyllnad. Jag hoppas dock att kunna få en godkänd bedömning på henne så än har jag inte gett upp. Med facit i hand hade jag väntat med kostbytet inför utställningen i november eftersom hon, i och med flytten, då råkade ut för dubbla kostbyten under kort tid. Nu börjar jag få en aning om hur hårda domarna är på vissa områden. Hon har fina delpoäng, tycker jag, och denna gång fick hon 37 poäng på kroppen och det känns som en rättvis bedömning. Hon är inte vackrast men en riktig personlighet! Tänker ställa henne i Yttertavle i början av april och hoppas att hennes haka ser mindre ut när hon får mindre mat. Stampe fick som väntat sämre poäng efter Camomills pälsryckande. Avdrag speciellt på pälsens kvalitet. Kroppspoängen förvånade mig däremot! Bättre än senast, vilket var väntat eftersom hans kropp är bra igen efter foderbytet. Positivt att poängen höjs i Västerbotten i och för sig men tyckte dock poängen var för låg, speciellt när samma domare gav honom en poäng mer i Älvsbyn när han vägde precis samma... Han har aldrig fått så lågt när kroppen varit bra. Får se om Stampe får följa med nästa månad eller om han är utlånad då. Han är trots allt med mest för att han är så himla charmig!




2 mars 2011

Så har man en del nyheter igen! Börjar med omflyttningar som jag gjort i kaninrummet. Innan Ville kom så hade jag dumt nog inte riktigt tänkt igenom så noga hur det skulle bli med en till bur i rummet och vilken kanin som var mest praktisk att placera var. Man kan väl lite roat säga att kaninerna löste det själva genom sina handlingar! Visst tar det lika lång tid när man städar men man behöver inte plocka runt burar om man ska provpara.

Vem bor var nu? Sist jag skrev så var Camomill den som sprang lös. Jag kände dock efter någon dag, trots hennes nyvunna frihet, att det blev en massa extrajobb i och med att hon är dålig på att använda kattlådan när hon kissar. Ut kom Rajd igen som sköter sig jättebra på det området. Hon är en hejare på att smita ut i rummet varje gång man går i dörren och springa till datarummet där en massa kablar finns. Allt för spänningen eller kanske nyfikenhetens skull. Inte alls för att testa mattes tålamod... När man har bråttom är hon lite väl äventyrlig. *ler* När jag en morgon fann Rajd sittandes i höpåsen, som hänger ovanför byrån, insåg jag snabbt att det var kört med att ha henne lös så länge höpåsen hänger där. En matglad kanin glömmer ej så lätt och hon har alltid varit en makalös hoppare. När jag tänker efter känns det snarare förvånande att hon ej försökt tidigare för hon har ju bott här ett tag nu. När hon var lite kaninunge satt hon ofta på byrån när man kom. Lös är nu istället Izobel, vilket är mycket smidigare, i och med att hon var den som behövde paras och dessutom har mindre spring i benen. (Hon lärde sig snabbt efter Ville kom att det går att skutta på hala golv och hon tar gärna efter Ville.) Izobel förstod också snabbt vad kattoan är till för! Kanske är t.o.m. snäppet bättre än Rajd på det! Nu har Izobel i och för sig roat sig med att plocka tapet men det är nog bara en fas. Camomill, som först hamnade i Rajds lånebur, fick nu flytta till "Izzys" stora bur och där trivs hon riktigt bra! Äter bättre återigen efter en svacka, troligtvis pga förkylningen. Stackaren har blivit smittad av matte! Kom ju också på att Camomill alltid kommer fram när man öppnar så det är mycket lättare att få ut henne än Izobel som började vägra mer och mer. För att Stampes tassar ännu lättare skulle kunna hållas rena (han kissar på fler ställen) och för extra motion, bytte han och Rajd bur. Vägde Rajd och Stampe för ett tag sedan och såg till min förvåning att Stampe väger mer än henne! I och för sig är han maffig och har tung benstomme... Båda har haft kutterspån som bottenmaterial i princip sen Ville kom eftersom torv inte är så lyckat inför utställning.

Hur går det med parningar då? Camomill gick ifrån att rida en massa på Stampe till att visa stor ovilja. Därför fick de vila någon dag. I söndags fick de träffas igen under stor övervakan men ändå en hel del is i magen. Till min förvåning fick han komma till en gång och då kom hoppet om fler. Kanske var det just Stampes högljudda stampande i triumf som gjorde att hon surnade till lite efteråt så det blev att ta upp henne och försöka igen lite senare? Efter en massa pauser kunde jag till slut räkna till 3 bevittnade parningar och jag är nästan hundra på att det blev en till. Såg i ögonvrån hur han föll bakåt och hörde hans stampande. Lika lycklig som Stampe var är jag! Nu borde det komma dvärgvädurungar kan man tycka!! En månad räknar jag från den 27 februari. Om Stampe nollas på utställningen pga pälsskada så är det värt det! Det flög en hel del pälstussar men så länge hon ej kom åt könsorganet så... Camomill är lite egen så kanske man får räkna med hårdare tag ibland? Trots det så är hon inte direkt dum mot hanen, speciellt inte om han lyssnar på henne. Bra att veta när hon paras hos annan uppfödare. Hoppas att de också tycker det är värt det trots eventuell pälsryckning! =)

Fick i måndags veta att Villes hemfärd var hotad pga sjukdom. Dags att leta efter nya möjligheter! Vände mig självklart till forumet och började befara att han kanske skulle vara tvungen att resa mycket snart. Kändes inte helt bra med Izobel oparad. "Kaninmänniskor" är verkligen hjälpsamma! Fick en massa tips och det verkar som att Ville måste resa redan om ett par veckor. Visst kände jag pressen men som sambon sa: Izobel kan alltid besöka Ville nere i Skåne. Vet inte om Izobels samtal med husse, eller mattes känsla av att nu måste något ske snart, fick Izobel på andra tankar. Visst har jag märkt att hon pratat mindre och inte sprungit iväg lika fort han närmat sig bakdelen men inte trodde jag att han skulle få försöka redan igår! Men efter det skydde "Izzy" Ville som pesten! De som varit bästa myskompisar! Kanske var hon inte helt brunstig ändå? Hon sprang runt oavbrutet tills jag var tvungen att avbryta. Trodde hennes hjärta skulle stanna! Började fundera om hon kanske käkat tapet och mådde dåligt!? Efter en paus försökte jag igen men hon sprang runt lika mycket med honom efter. Kom då på att begränsa ytan och då började hon rida honom, vilket gav hopp. Izobel är en riktig pratkvarn i dessa lägen! Båda körde slut på varandra. Ni skulle ha sett när Ville lugnt låg kvar med huvudet under henne! *skratt* När jag tänkte ta upp henne utan fler parningar (trots att hon lyfte svansen när han putsade henne där bak) för de verkade så trötta, undvek Izobel mig och tydde sig oväntat till Ville igen. Då började jag stryka henne på svansen och klia henne vid örat och till min förvåning fick han komma till igen! Jag höll inte i henne för jag tycker att kaninerna ska få para sig frivilligt när de är redo. Efter det fick Ville försöka igen och igen utan protester... Till slut kände jag att de var för trötta! Ville var i paradiset, det märktes! Nu kan jag slappna av och känna att det är helt OK att han far hem. Efter 4 parningar så borde ju Izobel också kunna få kaninungar! Så spännande och kul att allt gått bra med alla honorna! Varit en hel del jobb med provparningar nästintill varje dag! Blir en riktig babyboom med start om ett par veckor. Första kullen beräknas just efter Villes avresa till Dalarna där han troligtvis får bo tills Tierp utställningen den 26 mars. Kommer nu låta kaninerna träffas ibland (ifall att det ej tagit) och planera Villes hemresa...



18 februari 2011

Nu har jag mycket att skriva om igen! Har varit hemifrån alla dagar utom tisdagen sedan i lördags så jag har inte haft tid innan. Börjar skriva om det negativa. Camomill gick tom för tredje gången. Positivt nu är att jag vet varför det inte fungerar! Matte har fegat för mycket till följd av alla skräckhistorier om honor som bitit hanar. Gäller att lita på sina honor (och hanarna) som faktiskt är väldigt snälla mot sina tilltänkta, speciellt om de får mer utrymme som i hallen nere. Hade jag sist det begav sig sett till att para dem fler gånger samma kväll så hade det nog tagit men jag var sjuk och för trött. Så man har bara sig själv att skylla...

Ville hämtades hos Thezz på Ytterstforsens (tack för transporthjälp!) i måndags och han hade tagit resorna och vistelsen på LU med ro! Det blev nästan för lugnt på LU men huvudsaken är att alla hans behov var uppfyllda och att han hade det bra. Tack till Karin på Busebos som hämtade upp honom i Ängelholm på vägen till LU i Vänersborg! Tack också till utställningskommissarien Jan-Krister Johansson som hittade en extra lugn plats där Ville fick vara. Jan-Krister har förresten jättefina Zobel kaniner som det är svårt att inte frestas av! Får inte glömma tacka Frida för att jag fick förtroendet att låna denna mysiga kaninhane i drygt en månad!

Ville bodde första natten i transportburen i eget rum sedan flyttade han in i kaninrummet. I början tyckte han att Stampes bur var lite förbryllande för den står snett ovanför. Nu står 5 burar i kaninrummet så inga fler kaniner ryms. Rajd har fått ta buren jag lånade av syrran (hämtade den i Norsjö i lördags) och Ville bor i Camomills fina bur. Camomill har alltså bytt plats med Rajd och springer nu lös. Hon är inte lika noga med att endast kissa på kattlådan (än i alla fall) så det blir en del extra jobb! Glädjen hon utstrålar av att få springa fritt igen gör det värt det. Kanske hon blir mer sugen på fortplantning? Just nu har Stampe svårt att hävda sig för hon rider honom som en galning. De får umgås lika mycket som Ville och tjejerna.

Positivt är att Ville och Gloria fann varandra direkt och hon lät honom komma till skott 4 gånger samma dag, nämligen 15 februari. Jag som trodde hon skulle bli knepigast i och med att hon är lite blyg och svårare då att utläsa om brunst. Izobel och Ville kommer riktigt bra överens. Så bra att jag var tvungen att testa ifall han fick bo med henne men då blev hon bara stressad och sprang runt runt. Testade samma sak med Gloria efter de parat sig första gångerna. Först gick det bra men sen ville hon inte. Självklart var de hela tiden under noggrann uppsikt!

Ville får fortsätta träffa Izobel långa stunder. Mycket motion får han. Han får också träffa Gloria kort för att se om parningarna ej tagit. Bäst ta det säkra före det osäkra! Hon tycker det är helt OK att umgås med honom men vill ej paras mer. Toppen! Ville är så himla go! Trots att jag och Emil bara träffat honom kort en gång i somras så hoppar han upp i våra knän och kan t.o.m. lägga sig där. En drömkanin med andra ord! Själv myser jag av den extra tiden man ägnar åt kaninerna.

Så till sist söndagens resa till Luleå. Har länge velat besöka Anna Weström och hennes kaningård som lyder under namnet Meissners. Kan verkligen rekommendera denna uppfödare! Min bästa vän inom kanineriet har hon blivit och hon är grym på genetik. Resan gick bra men GPS:en strulade när det var dags att finna själva adressen i Luleå. Ibland lönar det sig att hålla sig till de stora vägarna, lärde vi oss. Tack vare Emil hittade vi fram. Lina Rönnbäck som föder upp hermelin i den svåra färgen white zobel brun var också där så jag fick se hennes kaninunge och nya inköp. Fick också träffa Marie Idenäs (Smultrongårdens) som kikade förbi. Den kanin som charmade mig mest den korta tid jag var där var Gudrun som strök sig mot min hand. Inte illa av en viltgrå hermelin då jag inte fastnat för den färgen. Tack Anna för att vi fick komma och tack för akvariet!

Har förresten anmält Rajd och Stampe till utställningen i Umeå i början av mars. Vill få en godkänd bedömning på Rajd så jag kan stambokföra henne inför parning och Stampe får följa med då han är så fin och fick sämre poäng senast pga att han blivit tunnare pga foderbytet. Hans tassar har börjat återhämta sig också. Revansch är ordet!




5 februari 2011


Igår ställdes bolådan in hos Camomill som mest ser ut att använda den som extra matställe då jag lägger in lite hö rester ovanpå torven att bädda i. I övrigt gräver hon en del men det kan bero på att hon fått återgå till torv som bottenmaterial. Hon är inte så pigg på att bli ihållen nu och det tar jag som ett bra tecken. Hon har inte haft samma humör som då hon var dräktig med tvillingarna.

Jag passade också på att klippa klorna på kaninerna igår. Något som inte var så populärt hos Stampe eller Camomill. Ingen var väl direkt förtjust igår, de som vanligtvis är helt lugna...

Idag var jag och Emil iväg till Yttervik för att hämta kaninmat. Bra att det inte ligger alltför långt bort, tar mindre än en timme. 1 säck verkar ta slut på ca 3 månader när man har 5 kaniner, varav två 3 kilos. I och för sig blandar jag ut med lucern också. Det var riktigt trevligt att träffa Stefan, se familjens vackra hankatt av rasen Main Coon och få chans att kika på de vackra Belgiska Hararna och söta Hermeliner i färgerna vit blåögd, svart och blå. Snacka om passande när Emil haft de båda förstnämnda färgerna! Utmärkt att snabbaste vägen gick över Skellefteå för då kunde jag köpa mer spån och torv också (det sistnämnda är tydligen jättetungt enligt Emil). Nu fick jag det bekräftat att det Emil köpt tidigare mycket riktigt var en blandning mellan torv och kutterspån, s.k. torvmix.



2 februari 2011

Gloria gör framsteg! Nu springer hon inte längre undan när man försöker klappa eller ta upp henne. Jag tror hon märker mer och mer att fysisk kontakt innebär något positivt. Hon är så otroligt vacker och pälsen är fenomenal! En fröjd att ta på henne. Izobel ser ut att bli en slankare och lättare variant. Inte helt förvånad eftersom tyskarnas kaniner brukar vara maffigare. Passar utmärkt sen att para Izobel med en Holländsk Kanin, även om jag inte får tag i en med mer klassisk rasprägel.

Kaninerna gillar verkligen att ha torv i buren. Stampe gräver och gräver. Har dock märkt att det inte är så praktiskt om man vill ha dem rena inför utställning, speciellt inte de vita. Gloria är lite smutsig på huvudet nu. Dessutom blir det ett brunaktigt damm i hela rummet så det ser inte så städat ut hur än man gör. Däremot är det praktiskt till kattoan (eftersom det tar bort lukt bättre än spån) och till hona med ungar samt kaniner som ska bo i kommande kaningården i lekstugan och ej ställas ut. Tror Stampe föredrar torv framför utställning. Nåja! Får kanske variera utifrån mina planer då...

Jag hoppas verkligen på kaninungar i helgen eller början av nästa vecka! Får se om bolådan passar i Camomills bur eller om det kanske är dags med ett byte? Rajd flyttar till bur och Camomill går lös. Får se beroende på om bolådan passar eller ej.

Nu börjar det närma sig till Gloria och Izobel får herrbesök! Ville kommer hit på Alla Hjärtans Dag (vad kan vara mer passande) och stannar i en dryg månad. Riktigt spännande! Hoppas att "Izzy" är könsmogen.

I övrigt har jag funnit en riktigt fin blå hane som jag tror att Rajd kommer att få resa till framåt våren/sommaren. (Någon av mina dvärgvädurhonor ska då få träffa honom.) Måste bara få Rajd utställd först. Siktar på mars trots att det är ett rasmästerskap. Nu är hon i bra hull igen, kanske för bra? Måste inhandla den där vågen. Om Stampe är hemma då (och inte på parningsresa) så får han också följa med. Han är ju min finaste dvärgvädur. En riktigt charmig nallebjörn!




12 januari 2011

Vad långt man kommit efter med uppdateringarna när datorn slutade fungera som den skulle. När jag väl fick en ny i present så hade det hunnit hända massor på kaninfronten. Känts som ett evighetsjobb att skriva om allt men nu gör jag ett sista tappert försök! (Ska försöka lägga in resten av bilderna på första kullen också inom en snar framtid.)

Börjar med senaste nytt! Camomill och Stampe parade sig den 8 januari och nu håller jag både tummar och tår att det blir kaninungar. Blir ett kvitto på Stampes fertilitet inför parningsresan söderöver. Mer avslöjar jag inte men den planeras i vår och jag hoppas jag kan behålla en madagaskar hona utan havana anlag efter honom.

Stampe hann prova selen innan vi for på semester. Något han kanske avskydde lite extra i och med att Camomill som var i högbrunst var i hans bur! Han förkortade remmarna en del men selen är fortfarande användbar. Måste köpa en bättre, sån som kaninhoppare använder. Den jag har kan lätt ändra omfång. Camomill i sele var denna sommar en expert på att fastna eller använda upp all lina runt träd t.ex., trots att man höll ögonen på henne. Det blev förresten aldrig några kaninungar under sensommaren/hösten, trots en bevittnad parning, eftersom Camomill bara egentligen var villig när jag inte tyckte det passade!

Under semesterresan fick kaninerna bo hos några sommarstugeägare här. Fyra barn tog med glädje an uppgiften att pyssla om dem. Visst kändes det nervöst att lämna dem. Kanske speciellt eftersom de skulle mestadels vara utomhus, speciellt Stampe som i och för sig är van sedan tidigare men sluppit ohyran under lång tid. Kaninerna lämnades med noggranna instruktioner och vi ringde och hörde hur det gick. Allt gick bara bra! De blev nästan för bortskämda, skvallrade Stampes tyngd om. Han hade nog haft en hel del skoj för hans tassar var långtifrån vita när vi kom hem, till min stora förskräckelse! Något som jag jag fortfarande försöker få till efter tips från utställningsvana. Undrar vad han gjort? Camomill såg riktigt glad ut att se mig efter 2 och en halv vecka på semester. Stampe såg mest vilsen ut för våra vänner hade placerat honom lös i rummet när vi ringde och bad dem ta hem dem när resan drog ut på tiden.

Jag hade anmält Stampe till mitt livs första kaninutställning i Umeå i början av september men jag blev tyvärr sjuk. Då föreslog sambon en weekend i samband med Älsvbyn utställningen 30 oktober. Sandra Nilsson (Savannens) skrev att vi fick ställa husvagnen hos dem i Sikfors. Oturligt nog blev jag sjuk på utställningsdagen. Snälla utställningskommissarien lät mig gå före med Stampe som fick hela 93,5 p med lovord om hans rasprägel. Jag hade gissat på mindre pga tassarna (som slapp avdrag men på nåder) och jag tyckte han var aningen tunn. Jag genomled helgen, mycket tack vare Sandras (barnens och hundens) sociala förmåga, kaninerna och löftet om att besöka kaninköparna i Piteå på söndagen.

Under besöket hos köparna av första kullen blev det bestämt att Rajd skulle få bo hos oss tills i slutet av november eftersom hon bestämt lite väl mycket och visat översitteri mot sin kullsyster. Verkar som hon ärvt sin mammas envishet och i likhet med henne så bottnar den inte i aggressivitet. Camomill hade en mycket värre trotsålder, som hon gärna demonstrerade för husse och hundarna. Idag är Rajd (och mamman sedan länge) världens goaste. Rajds trots gick snabbt över när hon märkte att man inte kom någon vart med det. Jag förstår att det kan vara svårt för nybörjare att veta hur man ska handskas med detta trots att man förbereder dem på det.

Båda tvillingarna har utvecklats sig jättefint (älskar deras huvuden som de ärvt efter pappan och pälsen är fantastisk) så de blev anmälda till utställningen i Skellefteå den 27 november. När dagen väl kom så tog vi med Rajd, som utlovat, trots att hon gått ner massor i vikt pga kost/foderbyte. När vi tog hem henne var hon aningen överviktig. Hade absolut inte tänkt ställa henne utan bara tänkt ge ägarna en chans att ta tillbaka henne. Husse övertalade mig, vilket jag aldrig gör om, trots att jag var säker på att hon skulle bli nollad. Sådant kan föda en del skitsnack (alla tänker inte lika "naivt" som jag, vilket jag ibland glömmer) och hon representerade inte min djurhållning. Ja, jag är helt grön på detta med utställning så misstag gör man. Domarna gav mig ändå en idé om hur det kan gå i framtiden. Hon fick finfina delpoäng! Inför Snotrics bedömning var jag väldigt nervös! Man är ju alltid nervös inför vägningen men vad skulle domaren säga om hennes vita hårstrån vid öronfästet? Jag bedömer det som inte på örat och det gjorde visst domaren också! Överraskande och glädjande fick hon hela 92,5 p med avdrag för det vita i manteln! Delpoängen redovisas senare... I och med detta slog hon pappa Stampe som idag bara fick 91,5 p med avdrag för gula tassar och kroppen. Konstigt tyckte jag men då jag senare kände på honom var jag helt enig med domaren. Han hade också påverkat av foderbytet denna månad! Bytte till Mästers efter helgen i Sikfors. Mycket oväntat men nu har svackan gått över och Rajd är snart i sitt esse igen. Börjar se den poitiva förändringen, som jag hade hoppats få i och med foderbytet.

Rajd ja... Ägarna beslutade sig att inte ta tillbaka henne, även fast de såg förvandlingen hos henne. I och med mamman i familjen visade sig mer allergisk än hon trott så får dottern ansvara för skötseln vilket kan bli för mycket med två. Unga dottern gör ett fint jobb med Snotric så bättre hem hade jag inte kunnat finna! Nu börjar man fästa sig med Rajd som fått smeknamnet apan. Det känns som man vill behålla henne oavsett vad. I början tänkte jag: Om hon går att få stambokförd, vilket är långt ifrån omöjligt. Emil tycker också jag ska behålla henne. Skulle vara kul att ta en kull på henne i vår. Hennes nyfikenhet och charm tar henne ibland upp på min rygg och därav smeknamnet. Hon gör städningen roligare! Nu är hon bästa kompis med Izobel så man kan säga att det som hon visade under trotsperioden verkligen är som bortblåst! Izobel ställdes förresten också ut i Skellefteå och vann Gårdskanin klassen. Glad att jag ställde upp när jag ändå tog med henne för att visa upp henne. En jättefin pokal och rosett fick vi. Bilden pryder förstasidan!

Vem är då Izobel? Izobel är en riktig spelevink som ger mig många skratt. Född i juni. Vilken glädjespridare! Hon gillar bl.a. att dansa i regnet av bottenmaterial som blir när man fyller på nytt. Hennes neutralitet är kanske det som mest gör att hon och Rajd t.o.m. kan äta sida vid sida. Men då är hon ju uppväxt i grupp. Izzy (säger jag ibland kort och gott) kommer från Jämtland och är min första albino Zobel. Denna ras och färgvariant är extremt sällsynt i Sverige! Till min stora glädje fann jag henne efter tips från en norsk uppfödare. Det måste ha varit ödet för Ingela Engenström (egentligen dottern Emelie Einebrants uppfödning) hade aldrig fått någon albino tidigare! Tack Ingela (och Emelie) för att jag fick köpa henne och stort tack för att du tog med henne till Dala-Expo i augusti! Tack också till Thezz på Ytterstforsens som tog med henne hit upp! Idag är Izobel 7 månader. Jag måste erkänna att jag blivit helt förälskad i rasen Zobel i och med Izobel! Deras päls är så vacker och mjuk. Temperamentet suveränt. Blir sugen på att renavla rasen i framtiden. Synd bara att albino varianten ej är godkänd.

Det var nära att jag äntligen skulle köpa en blå dvärgvädur efter sommarens besök hos Kolartorpets som nästan uteblev när jag inte fick tag i dem förrän i sista minuten. Föll för färgen redan i början av året så detta besök hade jag sett fram emot länge! Deras kaningård är en dröm! Jag fick självklart se Pierre och Carolines nyinköpta Sachsengold kaniner samt uppleva deras Holländska Kaniner. (Är riktigt sugen på att köpa en gul/svart japantecknad från Solbackens.) Pierre gav mig en hel del tips inför Örestad projektet - tack! Sedan blev jag frestad av en massa fina kaninungar och vuxna hanar. Hade gärna köpt Manfred om han hade varit en hona (vilket jag idag ångrar!). Till slut blev jag visad en hona som jag definitivt kunde tänka mig att köpa men jag avvaktade till Dala-Expo för att se hur hon utvecklades. Jag vill finna en hona jag både kan använda till avel och utställning därför är jag extra kräsen. Kolartorpets har enormt fina kaniner! Tack för besöket och för att vi fick övernatta hos er!

Inför Dala-Expo visade det sig att honan jag sett ut tenderade att bli för stor, vilket betyder ingen utställningskarriär. Synd! Detta betydde att jag hade plats för en till kanin och började i och med det blicka mot Tyskland. Fanns det albino Zoblar där? Jag fann snabbt ut att jag behövde en tolk och det fick jag i uppfödaren Waldemar Krone. Genom honom fann jag tre kaniner som passade in på mina krav, en hane och två honor i varierande ålder. Jag fastnade för den äldsta honan, född i februari, mycket pga den tilltänkta hanens ålder. Ett val jag inte ångrar! Mycket tid och nervös väntan gick åt till planerande av transporten. Vaccination, kaninen, transporten i Tyskland - ja allt fick jag gratis till förmån för projektet! Tusen tack till generösa Waldemar och uppfödaren Hans-Joachim Kreutzer! Men detta hade inte blivit av om det inte varit för Ingela Larsson och ett gäng norrländska uppfödare med Anna Weström (Meissners Kaningård) i spetsen. Tackar så hjärtligt! Gloria kom till Sverige den 3 oktober, tack vare Ingela, och hon fick bo hos henne i 3 veckor och sedan följa med till Tierp utställningen. Sent på natten den 24 oktober mötte jag och Emil norrländsgänget i Skellefteå som var på väg hem från utställningen. Vilken skönhet och vilken päls Gloria har!! I början var hon inte alls så villig att bli ihållen. Idag är hon bara lite svårfångad ibland men hon är mycket lugnare. Hon har alltid varit kontaktsökande och nyfiken. Gloria verkar tycka det är kul att hoppa också, vilket hon gärna gör fram och tillbaka över dammsugaren. Hon (och Izzy för den delen) är en ängel på att klippa klorna. Gloria är döpt efter en låt jag hörde på radion när jag väntade i Skellefteå. Min käre sambo tycker det passar bra för det heter också flodhästen i Madagaskar filmerna. Smeknamnet köttbullen har han nämligen gett henne!

Fem kaniner bor alltså i kaninrummet nu. Stampe har fått byta plats med Rajd för han behövde vila sina tassar. (Camomill hade börjat slarva med toan efter semestern så då blev det Stampe som fick vara lös.) Jag som trodde Stampe var bra på att gå på kattoa men Rajd är helt suverän! Jag tror ändå att han är helt nöjd med att dela rum med 4 honor. Tror han är förälskad i Rajd! Jag har förresten insett att Camomill och hennes linje lämpar sig alldeles utmärkt om man vill få fram färgen beige. En färg som jag fastnat för i och med alla bilder på kaninforumet. Men den är svår för det krävs tre anlag från båda sidor! I oktober ögonspeglade jag Camomill hos expert för jag ville veta mer om henne ena öga. Första veterinären hade haft rätt i att det var en ögonskada men nu fick jag mer kött på benen. Jag längtar efter att bygga hyllan i kaninrummet och börja med kaningården som ska byggas i "lekstugan" (östra delen av utebyggnaden). Har försökt göra en ritning men jag förlitar mig mycket på sambons kunskaper och matematik. Skulle jag bygga själv skulle det ta en evighet! Har hämtat material redan. Ska bara försöka planera bygget så smart och funktionellt som möjligt...

På Nyårsaftonen var det en hel del spring i kaninrummet när syskonbarnen var här. Båda döttrarna höll i Rajd och sonen fick hålla i Izobel. Äldsta tjejen blev helt förälskad i Rajd. Tror jag har en framtida kaninvakt där!

Ser fram emot flera kaninkullar detta år men inser att det kommer att bli svårt att avgöra vilka man ska behålla ur projektkullarna! Jag har alltid svårt att välja! Nästa månad får vi besök av Ville (om allt går som planerat), en stilig och mycket trevlig hane som jag besökte i Skåne, närmare bestämt i Ängelholm på vår väg till Danmark. Tack Frida Rydberg på Nordalas för att jag fick göra ett besök. Kul att se honom hoppa också - vilken talang! Att Ville är hälften vildkanin (ser precis ut som en) och hans trevliga temperament gör att han passar utmärkt till Projekt Örestad. Det var riktigt svårt att säga hej då för jag kunde ha kliat honom hur länge som helst. Denna gosiga hanne bidrar till en mycket spännande start i projektet! Jag ser med spänning fram emot vad som blir av hans möten med Gloria och Izobel. För att få ett bredare urval har jag bestämt mig för att han ska få träffa båda nu när tiden är så passande, Izzy är 8 månader då. Förhoppningsvis föds första kullarna i projektet i mars eller april! Intresseanmälan (även på dvärgvädurkullarna som planeras i år) tas emot redan nu (se sidan Till Salu)! Inget är bindande! Passa på om du vill ha en snäll, mjuk kompis eller någon att träna kaninhoppning med!



20 december 2010


Här kommer årets julkort som ni självklart får göra om till passande storlek och lägga bland era julhälsningar! Modellen på bilden är Snotric som föddes i vår allra första dvärgvädur kull.






18 juni 2010


Camomill har inte varit utomhus sedan kaninungarna flyttade för hon blev lite förkyld. Nu har jag inte sett sådana tecken på länge så då fick hon komma ut i sele och lina medan jag planterade. Stampe fick självklart komma ut han också, fast han fick vara i uteburen. Hundarna Eamonn och Myran tyckte det var jättekul att ha dem ute. När Eamonn började springa runt runt och busa så tog Stampe efter! Ska se om det snart blir dags att fota honom för han fäller inte så mycket nu. Han poserar finast på sammetskudden så det får väl bli innebilder, annars har han inte tid att sitta stilla.

Jag har alltså fått hem uteburen som jag skulle få köpa av min syster. Vilken lycka för den är så fin och välbyggd (som alltid när storasyster snickrar) och den är inte alls gammal eller mycket använd! Kommer eventuellt att ändra lite på den men det är bara några få finesser. Stampe testade vara i buren redan veckan innan kaninungarna flyttade. Han tycker det är riktigt kul att vara där. Snart ska Camomill också få testa vara i den men idag gick det inte för det kom regn och det blev så sent. Saknar att ha kaninungar, det är nästan för lugnt nu, men man får hålla sig till tåls till efter semestern...




15 juni 2010


Stampes f.d. matte mailade och berättade hur det gått för Stampes ungar på utställningen i söndags i Skurup. Tyvärr bedömdes bara 1 av 3 för det hade blivit en liten miss, så Henke och Puma får vänta till nästa tillfälle! Dumle, Stampes madagaskar son ur kull 7, skötte sig riktigt bra och fick 92 poäng trots fällning och det faktum att han är i "fulåldern". Verkar lovande inför framtiden! Grattis Caroline! Läs mer om poängen på sidan Kaniner -> Falks Stampe -> Utställningsresultat!



7 juni 2010

Rajds och Snotrics nya familj meddelar att allt gått bra! Jättekul att de också är så nöjda med dem! Kaninungarna äter som de ska och de känner sig trygga. Som bevis fläker de ut sig på golvet emellanåt. De har fått hälsa på familjens övriga djur, två hundar, och visade inte ens en gnutta rädsla. De har både få testat sova i lillmattes rum och fått bekanta sig vid den fina uteburen som de delar och där det finns två hus. Hoppas kunna visa bilder senare som familjen skickat. Måste bara lista ut hur man får över dem till datorn från mobilen...



6 juni 2010


Nu har kaninungarna hämtats av sin nya familj. Jag hoppas att Camomill inte saknar dem lika mycket som jag gör. Hon har alltid varit så vänlig mot dem. Vilken toppenmamma! Jag ångrar inte för en sekund att jag parade henne. Lite extra kul att kaninungarna ärvt den personlighet som föräldern med liknande färg/teckning. Jag är övertygade om att de kommer att få det bra och önskar familjen och kaninungarna all lycka till! Nu får man blicka fram emot nästa kull med vetskapen att alla kaninungar kommer att vara lika personliga och unika samt bjuda på många skratt. Fast det kommer nog alltid kännas lite sorgligt när de åker. Vi kommer definitivt att besöka tvillingarna eftersom de bara flyttar till Norrbotten, närmare bestämt till Piteå. Läs mer i dagboken på sidan Kullar!



3 juni 2010

Kaninungarna bokades igår och kommer att flytta till helgen. Jag är övertygad om att de kommer att få det bra och det känns riktigt skönt! Bara lite stressigt när växtmarknaden och leveransen hamnade på samma helg men det går med lite planering. Igår fick de träna kloklippning för första gången. Läs mer om hur det gick i dagboken på sidan Kullar!

Camomill gick tom! I och för sig så har jag inte försökt lika mycket som jag skulle ha gjort ifall hon inte redan haft en kull hos sig. Att hon var lite rund i början när hon och ungarna separerades berodde nog på att hon delat mat med dem en tid. Vi får ta nya tag efter kaninungarna flyttat.



29 maj 2010

Väntan är väldigt spännande när det gäller om Camomill är dräktig eller inte. Bolådan ställdes i alla fall in i kaninrummet förra helgen och frågan är om man bara sett henne mumsa på hö eller om hon försöker göra ett bo? Men om hon bara vore tjock pga all mat hon delat med kaninungarna så skulle det ju inte bara synas på magen, kan man tycka. Den känns rund i alla fall och man upplever henne lite slöare, precis som förra gången! Tiden får utvisa!

Vi har gjort flera försök att dela på Camomill och kaninungarna, men kompostgallret fungerar inte. Inte för att hon är irriterad på dem, i alla fall inte än. Det enda man märker var att igår puffade hon på Rajd som om hon ville att hon skulle vara på den andra sidan gallret. Det enda hon irriterar sig över är att hon inte kommer åt kaninungarnas pellets. Jag tycker så synd om henne då för hon ger inte upp i första taget. Läs mer på sidan Kullar!



23 maj 2010


Fick veta att Stampe blivit morfar! Dottern Polly har fött 7 ungar hos Caroline (Barabys) men 6 överlevde, 3 manteltecknade och 3 svarta. Pappan är en tysk import. Grattis Caroline!

Tog ut hela kaninfamiljen idag, så att de skulle få uppleva sommaren som kommit och för att få fina sommarbilder på dem. Det var verkligen inte lätt att fota för solljuset gjorde det omöjligt att se vad som var på mobilkamerans skärm. Trots det fick jag några riktigt bra bilder som jag lagt in på hemsidan, förutom på Stampe men det gör mindre för han fäller ändå som värst nu.

Stampe, som brukade vistas utomhus året runt när han bodde i Skåne, tyckte att utemiljön var ett mycket kärt återseende. Han hade absolut inte tid att fotas och efter en stund tyckte han att han skulle få stanna kvar ute och göra ett stort område till sitt. Som tur är så fungerade Camomill som lockbete men hon var tråkigt nog inte lika het på gröten som Stampe.

Camomill är alltid lugn när hon har sele på sig. Annars är hon mycket pigg och har lust att fara mot vägen och det känns för riskabelt. Är du nyfiken på hur kaninungarna upplevde mötet med sommaren? Läs mer på sidan kullar!


21 maj 2010

Idag har kaninerna fått åka bil och göra ett besök hos veterinären. Alla har blivit vaccinerade och fått vaccinationsintyg. Camomill samt hennes båda kaninungar öronmärktes och stamtavlorna stämplades som bevis på att ingreppet genomförts av veterinär enligt lagen. Kaninungarna är mycket riktigt honor, som vi trodde. Alla fyra fick stanna hos veterinären i ett par timmar ifall det blev biverkningar av lokalbedövnngen. Kändes tryggt att lämna dem hos så kunniga veterinärer men jag var samtidigt nervös för kaniner bli ju lätt stressade. Ja kanske inte om man heter Stampe förstås. Märktes att han var mer van av att åka bil och vistas i mer livlig miljö som det var på parkeringen med valpar som inte ville vara i bur. Allt gick bra och det känns verkligen skönt! Läs mer på sidan Kullar!


20 maj 2010

Idag fick Camomill äntligen sin stamtavla efter många om och men. Emil hämtade upp den för säkerhets skull. Den första, som uppfödaren postade, kom aldrig fram! Typiskt när det handlar om viktiga papper! Therese var så schysst och skrev en ny med kort varsel. Tusen tack - du är en ängel! Ville ju ha den i hand så den kunde signeras/stämplas hos veterinären.


13 maj 2010

Camomill fortsätter visa ovilja mot att para sig med Stampe. Emil tycker att hon börjar bli rund om magen, frågan är om hon väntar smått eller om det är pga maten? Frågade på kaninforumet ifall honornas humör kan vara olika när de är dräktiga. Svaret blev ja. Så kanske hon är dräktig ändå fastän hon inte är väldigt irriterad och osocial! Får ställa in bolådan när det närmar sig rätt tid få se... Stampe och Camomill kommer stundvis att umgås med varandra och då ser man ju ifall hon bara inte är brunstig. Spännande att se hur det fortlöper!


9 maj 2010

Idag har jag börjat se över kaninungarnas kost igen. När de blev 6 veckor så märkte jag som över en natt en markant skillnad i hullet, dvs att de blev något tunnare över ryggen. Tänkte att det kanske berodde på den ökade motionen i kombination med att de nu i princip slutat dia. Mammans mjölk är ju så fet. Kanske var det dags att ändra kosten? Jag frågade om råd på forumet och jag var på rätt spår när jag blandade upp pelletsen med kraftigare sort. Jag har också ibland låtit kaninungarna och kaninmamman äta själva eftersom mamma kanin är väldigt glupsk! De ska ju ändå börja träna på att bli självständiga. Dessutom försöker jag dela upp pelletsgivan på två tillfällen per dag, vilket var ett riktigt bra råd jag fick. Mamman bli mättare då också.

Jag blir mer och mer inne på att byta pellets märke när denna säcken är slut. Just nu har jag Stampe, och det är nog fortfarande ett lite magrare foder. Det fungerar ypperligt på hanen (som kanske är nästan hög i vikt) och mamman när hon inte har ungar.

En annan sak som blivit svårare är att väga kaninungarna. Nu ryms de inte i bunken utan jag sätter dem på en handduk direkt på vågen. Jag kan lugnt säga att det blir mindre tillförlitligt beroende på hur och var de sitter. Nu, när det är upp till dem själva att få i sig näring, så märker man också större skillnad före och efter måltid. Nästa kull får jag kanske väga på annat sätt, på en speciell tid alternativt alltid före eller efter måltid. Nåja, detta är ju bara en hänvisning på att de går upp som de ska, och att inte något är på tok, och upp i vikt går de minsann så på så sätt är allt positivt efter kosten och det omkring ändrats.




29 april 2010

Försökte para om Camomill idag eftersom de troligtvis bara parades en gång igår. Hon är inte alls sur på Stampe så jag är ytterst tveksam till att det tagit. Camomill springer bara ifrån honom men hon kanske inte är inne i riktiga brunsten ännu? Får göra fler försök senare...



28 april 2010

Camomill parades om med Stampe idag men hon verkade inte så väldans intresserad egentligen. Tog tid innan han fick komma till. Vi har faktiskt filmat det för det är så många på kaninforumet som undrar hur man ser att en parning blivit fulländad. Ska skicka det till administratören av forumet och lägga ut det här på hemsidan efter filmen är redigerad.

Nu hoppas vi på fler, fina kaninungar efter dem. Camomill har återhämtat sig utmärkt, är nu uppe i samma hull som hon var tidigare, och kaninungarna äter pellets och hö precis som en vuxen kanin. De har med andra ord inga problem att klara sig själva ifall hon blir sur pga graviditet. Kaninungarna har alltid varit tidiga i utvecklingen och det tror jag beror på att det blev bara två och de fått gott om mat.

 

26 april 2010

Idag fick jag besök av Therese Lundgren (Ytterstforsens Kaningård) som skulle hämta upp valpen som Emil tog med sig från Vallentuna. Jag passade på att låta henne göra en preliminär könsbestämning av kaninungarna. Resultatet kan ni läsa på sidan Kullar!

Julia Henriksson (Klöverängens Kaniner) kom också förbi idag för att hämta upp en Lejonhuvad Dvärgvädur som Emil transporterade från Linköping. Alltid trevligt att göra bekantskap med andra uppfödarkollegor!

Totalt transporterade Emil 3 kaniner på nervägen och 2 på uppvägen plus en hund. Kul att kunna hjälpa till!


18 april 2010

Besökte Ytterstforsens Kaningård sent idag, dvs Camomills uppfödare. Var väldigt kul att se alla kaninerna! Tack Therese för besöket! Om det inte varit så sent och kallt hade jag stannat mycket längre men då kanske någon Tan kaninunge kommit med mig hem. Kanske sambon var lite orolig för det..? *skratt* Trodde inte att Tan kaninerna skulle göra mest intryck på mig eftersom jag inte tyckt de varit märkvärdiga på bild, så därför är jag lite förvånad. Emil tror jag fastnade mest för den vita blåögda Lejonhuvade Kaninen.

 

16 april 2010

Har nu äntligen lagt in bilder på Kanin-net.nu för allas beskådning. Ska bli spännande att läsa vad de mer erfarna dvärgvädur-, manteltecknade- och madagaskar uppfödarna ger dem för omdöme. Är de utställningsbara eller inte? Mest fundersam över den manteltecknade, om den har för mycket vitt i ansiktet? Läs mer på sidan Kullar!


14 april 2010

Idag fick jag tidningen Kaninuppfödaren. Jag omskrivs i denna upplaga, känns lite overkligt! Jag är inte direkt någon linslus och är glad att bilden ej blev så stor och i svart-vitt. Blev tillfrågad av redaktören, eftersom han hört om mitt engagemang för Örestad, och jag skrev med kort varsel ner min berättelse som sedan skrevs om i "intervjuform". Artikeln är skriven utifrån en annan persons tolkningar och jag tror att budskapet om mina efterforskningar om Örestad, och att jag värnar om utrotningshotade raser (speciellt de svenska), gick fram. Det enda jag tyckte blev lite fel är att det står att jag har dvärgvädur men att mitt hjärta finns hos en annan ras! Självklart älskar jag dvärgvädur lika mycket som andra kaniner jag haft och kommer att ha. Tror att jag alltid kommer att föda upp dvärgvädur för den är så mysig på alla sätt och vis. Med andra ord: Hjärtat finns hos dvärgvädur också!

 

12 april 2010

Fick idag veta att kaninungarna som Stampe är pappa till hos Barabys alla är honor! Kul! Ska snart lägga ut bilder på dem men en är svart och de andra två troligtvis zobel siames brun.

 

11 april 2010

Haft en riktigt mysig stund med Stampe som nog saknar tjejsällskap. Tog ut honom i hallen uppe och började med att hålla i honom och klia honom. Sedan, när jag släppte ner honom, ville han inte ens skutta ifrån mig utan höll sig på mattan där jag satt. Nu och då kom han närmare och då kliade jag honom. Ibland hoppade han upp i knäet och pratade. Sicken go' kille detta är!

 

9 april 2010

Husse var så snäll och städade kaninrummet eftersom schemat blev helt omkullkastat. Jag har passat på att pyssla om Stampe, som kanske känt sig lite åsidosatt pga kaninungarna. Det känns som vi lär känna varandra mer för varje tillfälle. Han och husse fick ett försprång eftersom det var han som hämtade honom men å andra sidan så favoriserar Camomill matte. Så det går jämnt upp!

 

25 mars 2010

Kaninungarna är födda! Jublar inombords av lycka! Vilken känsla - så spännande! Är inte lite nyfiken heller när det gäller vad som döljer sig under all päls i bolådan! Läs mer på sidan Kullar!


22 mars 2010

Idag fick jag mitt uppfödarnummer bekräftat på papper: N57. Känns himla kul och spännande! Nu längtar man verkligen efter kaninungar också...

Apropå kaninungar! Tyvärr klarade sig inte den minsta kaninungen som föddes hos Barabys men de övriga är pigga och växer.



15 mars 2010

Idag födde Barabys Polly 4 kaninungar hos Caroline på Barabys! Stolt pappa är vår egen Falks Stampe. Nu håller vi tummarna för att alla blir lika trevliga och fina som sin pappa (och mamma).



24 februari 2010


Sandra var så schysst och informerade idag om vad Stampe varit med om under LU. Visst har jag funderat lite med tanke på att jag tyckte det var lite konstigt att han saknades så länge ifall han tryggt satt hos transportdjuren i den oskadade sektionen. Samtidigt har jag tyckt att huvudsaken är att han hittades oskadd.

Vi har fått veta att Stampe befann sig, troligtvis av praktiska skäl,
mitt i lokalen i väntan på vidare transport. Han hamnade under takraset men kom loss och fångades in ganska tidigt. Det är ett under att han klarade sig och det är vi ytterst glada för! Anledningen att det dröjde innan man fann honom var att han inte var på uppsamlingsplatsen utan någon pysslade om honom vid sidan av och meddelade först när de hörde att någon saknade en madagaskar mantlad hane att de hade honom.

Hade jag vetat att han inte haft det så lugnt som jag först trodde hade jag väntat med att introducera honom för våra djur och hemmiljön. Jag hade självklart också väntat med parning! Nu när jag vet vilken casanova Stampe är när det kommer till kaninhonor så är jag säker på att han tog tillfället i akt när han sprang lös efter katastrofen.

 

23 februari 2010

Mycket tidigt denna morgon kom äntligen Stampe tryggt hem till oss! Något som känts som slutet på en lång och nervös väntan. Katastrofal och chockerande, till om med, efter takraset på Rosvalla under LU 2010 i Nyköping där Stampe befann sig i väntan på vidare transport. Först på söndagsmorgonen fick vi veta att han var OK. Sänder en tanke till alla som inte hade samma tur. Jag känner med alla som förlorade kaniner efter händelsen!

Tack till alla hjältar för de heroiska insatserna som utfördes efter LU-katastrofen 2010! Alla byggarbetarna, voluntärerna - ja alla!

Först och främst kommer vi att ge Stampe ett livslångt hem där han är en naturlig del av familjen. Utöver det har jag planer på att ställa ut honom och para honom med Camomill. Ett beslut som växt fram med tiden...

Tack Caroline Björklund (Barabys) för att jag fick förtroendet att köpa honom trots att jag bor så långt bort! Tack till Anette, Marion och Sandra som transporterade honom. Ett extra tack till de två sistnämnda som höll oss uppdaterade under LU-katastrofen!

Stampe var så otroligt lugn och cool. Därför fick han senare på dagen träffa våra andra djur och komma ut och springa lite. Det blev kärlek vid första ögonkastet för Stampe och Camomill! Efter att ha genomfört en tränings- och hälsningsritual parades de tre gånger (egentligen fyra men utan avslut första gången) med vilopauser emellan. Nu blir det spännande att se om det blir kaninungar!